Att flugfiska är mycket populärt men att välja fluga kan vara svårt för många. Letandet i flugasken kan vara rena djungeln, varför finns det så många olika och när ska man använda vilken? När det gäller vanligt enhandsflugfiske efter öring och harr, samt i viss mån även regnbåge, styrs detta mest av vad fisken äter och här blir därför den naturliga förebilden avgörande. Men flugan behöver inte alltid se exakt ut som t.ex. den slända du tänker efterlikna, oftast räcker det med att torrflugan ger samma avtryck på vattenytan och att höjden på vingen stämmer. Rör den sig på vattnet är det sättet du fiskar hem flugan på som blir avgörande. Samma sak med nymfer, ge den samma gång om en levande nymf har, det betyder ofta mest. Detta sköter du med handen som tar in linan, kolla hur flugan går när du gör handrörelserna, det lär man sig mycket av.
Men när det gäller regnbågsfiske liknar flugorna sällan något som fisken äter - det är mest rena fantasiflugorna, med vissa undantag - men ändå går några mönster mycket bättre än andra och det är bara att acceptera. Lär dig vilka du bör fiska med och var tacksam för att det hugger, hur fisken tänker eller varför den tar flugan spelar egentligen ingen roll, det är upplevelsen man vill få.
Värre är det med lax- och havsöringsflugor. Medan flugan för öring- och harrfiske verkligen gör skäl för namnet och imiterar sländan från nymfstadiet till färdig fluga, har egentligen inte en laxfluga det minsta gemensamt med en "fluga" här är det den förföriska gången och siluetten som fungerar bäst. Ofta går enkla hackleflugor, typ "ullsocken" utan vinge riktigt bra, medan flugorna med vinge vinner på att ha en extra lång vinge, typ "Sunray Shadow". Givetvis fiskar man också med alla "mellantingen" därför kan flugvalet bli svårt - eller lätt, eftersom det är fantasin som bestämmer - däremot blir kasten i strömmande vatten ofta väldigt likartade. Du fiskar dig nerströms, kast efter kast, tills det hugger! Eller tills du tröttnar! Laxflugfiske kan vara nervpåfrestande, ända tills hugget kommer, då är allt ont slit glömt...